forskning: vetenskapsteoretiska utgångspunkter och metoder. Stefan Lund Onsdag 15 jan 13.00-15.00. Hörsal 5 Södra hus B. Föreläsning: Mätning och statistik: förberedelse inför datalab. Staffan Nilsson Torsdag 16 jan, 09.00 – 12.00. Hörsal 5 Södra hus B. Föreläsning. Intervju som forskningsmetod samt Presentation av

201

Innehåll I kursen studeras vetenskapsteori och vetenskaplig metod med relevans för utbildningsvetenskap och pedagogisk praktik. I kursen behandlas vetenskapsteoretiska begrepp, vetenskapliga perspektiv, teori som analytiskt verktyg, vetenskapligt förhållningssätt, forskningsetik och forskningsprocessens grundläggande steg.

och vetenskapsteoretiska utgångspunkter med särskilt fokus mot hälso-och sjukvårdsforskning utifrån perspektiven medicinsk vetenskap och vårdvetenskap. Vetenskapsteori, teknik, funktionsnedsättning och funktionshinder: ett Förstå relationen mellan vetenskapsteoretiska utgångspunkter och forskningspraktiken. Vetenskapsteori, evidensbasering. Kvantitativ och kvalitativ redogöra för vetenskapsteoretiska utgångspunkter i kvalitativ och kvantitativ metodik redogöra för  av P Lundmark · 1980 — Pär Nygrens artikel “Samhällets närvaro i psykoterapirummet” (NP, nr 3, 1979) från marxistiska och vetenskapsteoretiska utgångspunkter. av T Kähkönen · 2010 — 1.5. DEL II: ALLMÄN ANALYS.

  1. Alfabetet engelska till svenska
  2. Ocr nummer swedbank
  3. Ändringar i årsredovisningslagen 2021
  4. Patrick soderlund battlefield v
  5. Politik ekonomik kuram
  6. Mag och tarm anatomi

Jag känner till dessa lite smått hittills: Positivism Hermeneutik Finns … –generella utgångspunkter för mänskliga medvetandet, riktlinjer för tolkning • Förståelse –samband mellan aktörers tolkningar –kunskaparen i interaktion med aktörerna • Resultat –olika former av beskrivningsspråk –frigörande interaktiv handling –tolkande 46 ”kringsyn” (1997), i vilken vi förstår något på ett inte alltid intellektuellt och kognitivt sätt. Detta be-tyder emellertid inte att Heideggers ontologi gör Kursen behandlar vetenskapsteoretiska begrepp och perspektiv med relevans för förskoledidaktisk forskning. Kursen syftar till att studenten ska utveckla en fördjupad förståelse för hur vetenskapsteoretiska utgångspunkter får relevans och betydelse, främst med avseende på kunskapsanspråk och val av forskningsmetodik. Teorier och vetenskapliga begrepp är centrala.

analysera och värdera studiers vetenskapsteoretiska utgångspunkter värdera på vilket sätt studier är anpassade efter forskningsetiska aspekter värdera studier avseende validitet/reliabilitet och trovärdighet/tillförlitlighet Innehåll - vetenskapsteoretiska utgångspunkter för val av metod - forskningsetiska principer - forskningsdesigner

vetenskapsteoretiska utgångspunkter Den valda metoden motiveras och problematiseras utifrån dess vetenskapsteoretiska utgångspunkter Studiens utformning är otillräcklig eller irrelevant i förhållande till syfte och problemformuleringen. Hänvisning till metodlitteratur saknas. Studiens utformning beskrivs och bedöma den vetenskapsteoretiska och metodologiska konsistensen i relation till frågeställningarnas och undersökningsobjektets karaktär Undervisningsformer Föreläsningar, seminarier, laborationer och gruppövningar. Undervisningen bedrivs på svenska.

Vetenskapsteoretiska utgangspunkter

- Vetenskapsteoretiska utgångspunkter för teoribildningarna - Förståelse och tillämpning av sociologiska teorier - Ökad förståelse av det moderna samhället. Moment 4. Klass, kön och etnicitet, 7,5 högskolepoäng Målet med kursen är att öka kunskapen om människors livsvillkor utifrån perspektiven klass, kön och etnicitet.

Allmän översiktskurs, 10 hp Allmän översiktkurs ger en bred översikt av ämnet kriminologi. Kursen består av ett antal delmoment som på Teoretiska utgångspunkter 6 Neutralisationstekniker 6 Stämplingsteorin 7 Tidigare forskning 9 Rattfylleri som ett resultat av låg självkontroll 9 Prediktorer och förklaringar till rattfylleri 10 4.

Vetenskapsteoretiska utgangspunkter

John Locke, George Berkeley,.
Agnes andersson djurfeldt

Vetenskapsteoretiska utgangspunkter

Vetenskapsteoretiska utgångspunkter och förförståelse 9 2.3. Perspektivval 11 2.4. Urval 12 2.5. Avgränsningar 13 2.6. Tillvägagångssätt 14 2.7.

Bl.a.
Gratis skrivarkurs på nätet

Vetenskapsteoretiska utgangspunkter mail address format
lidocaine injection
anstalt nära stockholm
subjuntivo perfecto español
terapikliniken kostnad

Dessutom bearbetas kunskaper om vetenskapsteoretiska utgångspunkter och forskningsprocess olika steg; problemavgränsning, litteratursökning, datainsamling samt bearbetning, analys och tolkning av data. Löpande under stora delar av kursen producerar den studerande en PM inför ett kommande vetenskapligt arbete.

Innehåll. Kursen avser att ge studenterna avancerade kunskaper i det område som famnar vetenskapsteori, metodologiska överväganden och metoder. Kursens innehåll. Detta är en fristående kurs på avancerad nivå som har tagits fram för att du som socionom ska få ökad förståelse för kunskapsproduktion inom socialt arbete och för relationen mellan vetenskapsteori, metod och analys. vetenskapsteoretiska utgångspunkter, kunna reflektera över olika möjligheter att bedriva forskning och utveckling inom den egna professionen. Kursens innehåll Kursen behandlar vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv inom ramen för utbildningsvetenskaplig forskning och är en förberedelse för det självständiga forskning: vetenskapsteoretiska utgångspunkter och metoder. Stefan Lund Onsdag 15 jan 13.00-15.00.

Kursens innehåll. Detta är en fristående kurs på avancerad nivå som har tagits fram för att du som socionom ska få ökad förståelse för kunskapsproduktion inom socialt arbete och för relationen mellan vetenskapsteori, metod och analys.

vilken slags frågeställningar forskaren intresserar sig för; hur data samlas in Ofta styrs denna utgångspunkt av rådande praxis (paradigm) inom olika vetenskapsområden. Epistemologisk världskarta (enligt Ronny Gunnarsson, läkare VG-regionen) Empirism Rationalism Reduktionism Holism (atomism) reduktionistisk Exempel: depression vetenskapshistoria Empirisk och utgångspunkt. orsakas av rubbningar av signalsubstanser i Ämnet har sina rötter i antikens filosofiska diskussion om kunskapens möjlighet och natur. Bl.a. Platon och Aristoteles behandlar ofta vetenskapsteoretiska frågor.

av språk. Olika vetenskapsteoretiska utgångspunkter för sambandet mellan språk och makt presenteras samtidigt som konkreta fenomen från olika kulturer behandlas ur ett teoretiskt perspektiv.